Ni vet den där känslan man har när allt känns så otroligt trassligt och komplicerat? När jobbet står en upp i halsgropen och dygnet inte är tillräckligt långt? Så har jag känt ett tag nu, tills ikväll. Nu har jag nämligen rensat bort de där tusentals överflödiga fotona som tagit plats, tvättat den där jackan, städat rummet, bokat det där boendet, checkat de där 400 oöppnade mailen och bockat av allt från min osynliga "to do list". Jag har till och med börjat läsa en bok(!!!!!!!!!). Förutom det börjar min förkylning äntligen släppa, och jag börjar därmed se ljuset i tunneln. Kan gå och lägga mig med ett mega-smile, för att inte nog med att en Rom-resa väntar är det nu endast 50 dagar tills jag sätter mig på ett flyg mot Thailand. UNDERBART